Josefin DeivingSjälvutveckling - Samhälle - Ondska och Kärlek

ONDSKA: Traumadumpning, överföringar och narcissistiska kafkafällor

I det här inlägget kommer du få läsa om hur en personlig oförmåga att hantera sitt ursprungliga trauma för vissa kan leda till överföring, utlösning och trauma-dumpning. Jag tittar också på hur narcissistiska Kafkafällor ställs upp och hur du kan kan hjälpa en person med denna känslomässiga dubbelbindning ur hens trauma (- Dvs. om du är någon personen respekterar).


Överföringar

I min favoritfilm Crash som år 2006 fick en Oscar för bästa film – illustrerar de på ett utomordentligt snyggt sätt hur emotionella överföringar och utlösningar tar sig uttryck. I filmen får vi följa fler huvudpersoner i deras individuella prövningar i livet och hur de sedan genom att ”krascha” in i andra personers ”narrativ” söker få utlösning av känslor av otillräcklighet och maktlöshet genom att dumpa vidare sina trauman på andra.

Bland annat får vi följa polisen John Ryan (bilden) som på grund av låg lön och ingen försäkring står oförmögen att hjälpa sin pappa med svår urinvägsinfektion. När han senare blir nekad socialhjälp av en afroamerikansk socialarbetare för problemet så tar han ut sin frustration över det i sin roll som polis på ett rikt afroamerikanskt par på väg hem efter en filmprisutdelning.

Filmen illustrerar på ett snyggt sätt hur människor blöder sina sår av förtryck och kränkning vidare på andra människor – men också (- i paret som officer Ryan attackerar) hur det i det här fallet som afroamerikansk i Amerika, känns att konformera till en ordning som inte är sann ens vilja att sätta gränser – och hur det i sin tur skapar en känsla av hat och av att tvingas överge sitt sanna jag till förmån för sin förtryckares ordning!


Utlösningar

Jag har alltid känt stort obehag inför de situationer när personers ögon svartnar och de inte längre hör (- eller på FB läser) mina egentliga ord då de nu är på väg att bygga upp sin aggression inför en ”utlösning”.

En utlösning är när person ger sig emotionellt utlopp för tidigare känslor av upplevd maktlöshet eller känsla av att ha övergivit eller tvingas överge(?) sig själva – nu översatt i en ny kontext där hen känner sig starkare – eller åtminstone lika arga/rädda som i ursprungssituationen.

Tänk dig exempelvis dig de där killarna som väsnas i grupp på krogen för att någon ska störa sig på dem så att de kan få utlösning för sin egentliga känsla av otillräcklighet bland män? Eller varför inte våldtäktsmannen i skogen som söker en faktisk ”utlösning” för känslor av otillräcklighet eller maktlöshet genom att ta makt över någon annan.

Kvinnor väljer dock som oftast en verbal eller social våldshandling då vi ofta saknar det våldskapital som en man har.
– Även dessa våldshandlingar sätter så klart djupa känslomässiga sår i de som utsätts.


We are driven to fabricate an enemy as a scapegoat to bear the burden of our denied enmity.

Sam Keen ur: Faces of the enemy

dirty trash containers near green park

Traumadumpning

Ett annat ord för utlösning är traumadumpning. Traumadumpning är när orsaken för ”tömningen” är just att få utlopp för känslor av obehag och när målet för ”ventileringen” inte är att ventilera för att komma vidare i sitt truma genom att se saker ur annan vinkel – utan när syftet snarare är att få en kortsiktig utlösning för sin känsla av obehag och uppdämd aggression – eller medhåll? Och man ska absolut ”hedra en persons emotionella stadie” – men du ska absolut inte följa med dem ner i deras ”The rabbit-hole”☝️ 🕳️🐇

Saken är att du inte hjälper människan i fråga genom att följa henne ner i hennes mörkret 💔💀 – snarare så smittas även du av hennes känslomässiga sår och känsla av utanförskap!

Enklare att dumpa neråt!

Ofta väljer även personer att ”dumpa neråt”. Det eftersom det är enklare att dumpa sitt trauma på någon som de inte upplever har samma makt som personerna i ursprungssituationen har. – Eller som inte har samma förmågan att erbjuda motstånd? – Eller som helt enkelt inte kan fly? Det eftersom grundproblemet just kanske var att de inte vågade eller upplevde sig kunna ta problemet med grundpersonen när grundkränkningen hände.

Och för att dra ett exempel ur filmen Crash som jag skrev om ovan👆
Så dumpar ju polisen Ryan sina tidigare känslor av maktlöshet som han kände på socialkontoret – på en annan situation där han faktiskt HAR makt över situationen i egenskap av polis! Paret han stannar liknar hjälpligt huvudsituationen i det att paret i fråga är afroamerikaner OCH de synes dessutom ha de materiella resurser han själv saknar = Emotionell utlösnings-jackpot! 🎉


Traumadumpar din flickvän?

Män upplever det ofta som att deras flickvänner dumpar emotionella saker på dem som de sen inte får tillåtelse att lösa 💙
– är det dock traumadumpning?

Nja oftast vill flickvännen bara ventilera och blir därför väldigt upprörd när du söker lösa situationer åt henne 😉 – huvudregeln är ALLTID att man löser sina emotionella problem själv eftersom det är personen som lever i narrativet som behöver hantera situationen och ta de fruktbara stegen fram för att växa!

Dessutom har de allra flesta människor tendensen att mest ge råd utifrån deras egna utmaningar och livsberättelser…🙄 – så målet är inte att ”lösa” något åt någon annan utan snarare hjälpa dem att nysta ut trådarna och visa på fler sätt att se på saken – läs mer på temat hur du kan hjälpa dina vänner här.

– Men vad är då skillnaden?


Skillnaden mellan att traumadumpa och ventilera

Huvudregeln när det gäller vad som är att traumadumpa och vad som är att ventilera är vad som är syftet med pratet. Är pratets syfte att få nya vinklar eller att komma vidare så är det att ventilera, men är syftet med samtalet att du ska dela personens sår så är det att traumadumpa!

Se användbar lista (bild) för att uttyda skillnaden!

Ibland kan vissa dock bara behöva lufta kränkningen – så fråga först om du känner att du vill ge andra vinklar!

Nedan en video om hur du blockar 🛑 en traumadupning i ditt förhållande 🖐️☝️👇


Narcissistiska Kafkafällor

För att personer som således lider av en låsning eller som har avstannat i sin utveckling på ett område ska få utlopp för sina känslor av att av att ha övergivit sig själv eller sin känsla av att blivit förtryckt, förnedrad, diskriminerad eller hatad så kan hen således försätta andra människor i så kallade Kafkafällor.

Kafkafällor är när man försätter någon i ett omöjligt val där vilket val du än gör så blir du dömd för det personen anklagar dig för!

Som i fallet ovan (bilden): – Erkänn att du är det jag vill kalla dig eller få stämpeln att du är det FÖR att du inte erkänner!
(- Inom vetenskapen är det ju exempelvis en viktig del av vetenskap att påståendet ska gå att falsifieras för att få kallas vetenskap – men i detta fall så går alltså inte det..) 

I videon under👇 detta textstycke förklaras hur narcissistiska Kafkafällor fungerar exemplifierat genom filmskaparens egen mamma och hur hon målade in sina söner och sin stackars underkuvad man i en massa kafkafällor under uppväxten för att hon skulle få utlösning för sina känslor av socialt utanförskap (- som hon troligtvis led av JUST PÅ GRUND av sin sociala omognad).

Personen som gjort videon ger i den även historiska och politiska exempel på Kafkafällor – som häxjakterna eller McCarthyismen
(Se den!!)


Hur identifierar man Kafkafällor?

Jag pratade för ett tag sedan med en vän om att man inte behöver ”vara narcissist” för att bete sig narcissistiskt. Ibland kan man helt enkelt bara ha såriga områden inom vilka man beter sig narcissistiskt.

Under ger jag en lista på tänk som leder till sådana emotionella låsningar och hur du kan identifiera vart folk har fastnat i sin utveckling;

  1. Allt eller inget – tänk! – Antingen så är man med dem eller emot dem!
  2. Ståndpunkten anpassar sig inte till förändrade sammanhang eller omständigheter.
    – Vilket ju är hela grejen med ett emotionellt sår… – de uppstår ju bara om du vägrar att utvecklas med förändrade omständigheter och istället väljer låsning eller delning 💔☝️
  3. Bäraren av åsikten/tron blir förhöjt aggressiv när man försöker ifrågasätta verklighetsbeskrivningen.
    På det sättet kan man även själv identifiera var emotionella omognader finns genom att testa var den känslomässiga reaktionen blir allvarligt förhöjd.
  4. Tron kommer ofta att försvaras aggressivt.
    Eftersom orden inte räcker till kommer höjd röst, sociala straff, (gråt?) eller våld användas för att försvara ståndpunkten. – Läs mer om aggression och vad aggression handlar om här.
  5. Oliktänkande tolereras inte.
    Igen; antingen är du med dem eller emot dem!

En snäll tolkning till varför människor ställer upp Kafkafällor är således inte för att de är ”onda” utan för att de helt enkelt själva har fastnat där i sin emotionella utveckling och är omogna – läs mer emotionell omognad och aggression här.


Är individen själv medveten om sin låsning?

Det är dock inte alltid som individen är medveten om att hen Traumadumpar eftersom personen uppenbart själv har fastnat just där i en dubbelbindning med sitt trauma och således är oförmögen att känslomässigt hantera känslan på något annat sätt 👆 än att tillfälligt dumpa den på andra eller spela offer.

Och när man söker ifrågasätta grundteserna i den ofta bäckmörka livssanningen så är det som att individen blir så arg/kränkt att hen fullständigt exploderar! 🤯

Det är för att du är inne och ”river om” i vad individen upplever är kärnan av dem själva! – Det vill säga i en ”grundsanning” som hen ser som en viktig del i hela sin uppbyggnad av identitet (- källa) och kanske till och med deras jobb-identitet?

En dubbelbindning👇 är just en ”låsning” där de emotionella såren binds på plats av en känsla av identitet eller av att personen inte kan konfrontera det underliggande dilemmat.

Om du är en person som är viktig för dem kan du dock hjälpa dem med att lyfta blicken och tolka verkligheten på annat sätt som kanske skulle göra mindre ont samt hjälpa dem ur sitt loopande av traumat? 🔁

Men det kräver att du tillstår grundskadan, har tålamod (- tänk att det är som att personen ska lära sig gå på nytt) samt att individen själv vill komma ur sitt trauma (- Läs om ”sjukdomsvinster” här).

brass colored metal padlock with chain

Hur hjälper man folk ur deras dubbelbindningar?

I videon vid detta textstycke får du exempel på hur du kan hjälpa folk ur deras traumatiska dubbelbindningar genom att hjälpa dem ur deras ”allt eller inget”-tänk.

Det kan man bland annat göra genom att:

  1. Ge frågan en annan inramning (- fråga om hen skulle kunna tolka verkligheten eller situationen på ett annat sätt som är lite ”snällare” både mot hen och omvärld)
  2. Skala ner frågan till dess premisser och vad de står på (- och varför) och försöka reda ut den känslomässiga webb som låsningen är inlindad i – vad är premisserna och ”livssanningen”?
    Här finner du ett sätt att jobba med negativa livssanningar.
  3. Ändra en annan del av konstruktionen.
    – Det tas även upp i videon – det vill säga; testa att ändra en annan del i konstruktionen och se vilka andra delar av bygget som faller med det.

    För att ta ett exempel på det senare på ett möjligen högre abstraktionsplan:
    Förut var det ju exempelvis OMÖJLIGT på den svenska arbetsmarknaden att få till hemarbete. Arbetsmiljöproblem, teknikproblem och kontrollbehov hos chefer gav få rätt att jobba hemma.
    Sen kom Corona kombinerat med stigande priser för kontorslokaler… – det vill säga andra delar av konstruktionen ändrades och efter det kom den svenska arbetsmarknaden ur sin låsning mot hemmajobb och gav fler möjlighet att jobba hemma.

Det går bara att hjälpa om de vill bli hjälpta

Men som sagt: – Om de med låsningen är fast beslutade om att inte komma vidare utan snarare hantera sina känslor genom att traumadumpa med växande styrka, så kommer de inte att komma någon stans hur du än försöker.
Utmanar du deras självbild så försvarar de den bara med aggression och det bästa du kan göra då är att bara att begränsa kontakten med den personen eller helt enkelt bryta!

shirtless black man fighting with ropes in studio
Photo by Ayodeji Fatunla on Pexels.com
Written by
Josefin Deiving

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Josefin Deiving

Prenumerera på min RSS