“Vi och dem” – psykologin bakom rasism och gruppidentitet 💔

Att definiera ingrupp genom att definiera utgrupp

Människor som känner sig helt inkluderade i ett samhälle eller en grupp har oftast inga behov av att exkludera eller stå på andra. – Rasism och varför den får fäste i omgångar i den mänskliga historien är oftast när stora samhällsförändringar gör att folk känner sig utanför gemenskapen och känner ett behov av att utpeka andra för att definiera varför de själva bör få vara med i gruppen – även fast de kanske kanske känner att de inte nödvändigtvis bidrar till den.

Jag tror att rasismen fick fäste i nazityskland bland annat för att första världskriget lämnade flera familjer faderlösa och även fattiga – men också för att en inre upplevd trasighet eller känsla av att man inte riktigt är ”hel” eller ”med i gruppen” kan appliceras på en yttre fiende och på så sätt skapa en känsla av gemenskap utan sårbarhet.
En rätt toxisk gemenskap byggd på bräckliga grunder ja – men ändock en gemenskap!

Läs ett kort inlägg på vad Ingrupp och Utgrupp är här. – Men i essens så är det hur man skapar grupp genom att definiera vad man inte är.

Varför slogs fattiga som inte ens hade råd med slavar för en fortsatt slavhållning?

I artikeln nedan 👇 intervjuar artikelförfattaren personerna som idag deltar på konfederatets demonstrationer och de han intervjuar menar att deras förfäder som deltog i krigen ”på fel sida” gjorde det inte för att bevara slavhållningen utan snarare för att de krävde ”frihet” från det federala förtrycket.
– Eller frihet från en stat de kände sig svikna av blir min tolkning då ju vi i Sverige valde en annan riktning efter skotten i Ådalen? 🇸🇪

I det Amerikanska sammanhanget citerar sen artikelförfattaren förtjänstfullt historikern Charles Dew som skriver:

”Du behöver inte nödvändigtvis vara aktivt involverad i systemet för att åtminstone åtnjuta de psykologiska fördelarna av systemet.”

– Och menar med det att för den fattige eller förfördelade så finns det åtminstone en psykologisk vinst av att känna att man inte stod lägst på samhällsstegen☝️😑 Och att det var det som gav dem ett åtminstone psykologiskt intresse av att kvarhålla slavhållning – eller bekämpa den stat som de upplevde inte håller dem själva under armarna?

Återkommande narrativ och speglade konstruktioner 🔁👹🪞

Det känns som det varje gång när dessa problem uppstår – när rasismen växer eller känslan av utanförskap växer – så söker sig många till de enkla lösningarna och att blöda vidare sina sår och känsla av utanförskap på andra.

Även inom antirasismen finns dessa inslag. Men när folk söker att dumpa sina tidigare erfarenheter av utanförskap på random ny aktör blir ju snarare effekten kontraproduktiv.. – eftersom du nu ju nu då försöker blöda dina sår på de som inte ens var med och orsakade dem.

Med ens är det du som håller liv i kränkningen och får den att växa hos fler.. 💔😢
– Det i sig får sedan en motsatt effekt utifrån det du är ute efter att skapa (…) i det att det nu snarare är fler som är kränkta, missförstådda samt inte lyssnade på.
Och med ens är det fler som är måna om att hitta andra som delar detta trauma och kränkning på din motsatta sida. ☝️

Läs exempelvis om hur Franska soldaters kränkning av Tyskar efter första världskriget med stor sannolikhet var det som rent känslomässigt kunde utnyttjas hos det Tyska folket för att göra dem känslomässigt beredda för andra världskriget ➡️ här 🇫🇷🇩🇪
Och vad som gjorde dem beredda att offra sina söner för att förse de bland annat de superrika med olja, gratis arbetskraft, stulna tillgångar och att krossa fackföreningarna.