Jag tar i den här boken avstamp i min egen senaste kärlekskatastrof och diskuterar utifrån den och min krypande åldersnoja sådana frågor som skönhetsideal och pretty-privileges, den fria sexualiteten de senaste årens debatter kring Kanske-män, Incels, Me too-rörelsen samt den efterföljande debatten kring offer och förövare som Soran Ismail, Göran Lambertz samt Paulo Roberto startade och frågar mig om det finns en central kulturell kärleksberättelse om kärleken och sex mellan man och kvinna? Hur den i så fall ser ut, hur har den historiskt förändrats? Och huruvida det är denna berättelse som parterna är ute efter att förhandla om med debatterna ovan?