Kärlek är förvirrande. Det är som att vi är ”förprogrammerade” att falla för vissa attribut – men vad gör vi när ”känslan” leder oss till fel hela tiden?Jag har (igen) nördat i kärlekslitteraturen och har tittat på: Vad är biologiskt i kärlek? Och vad är egentligen intellektuellt styrt?
Inlägg om Kärleksbiologi och sociologi
3 inlägg
Boken ”Why is sex fun?” som jag skrev om i förra inlägget, går utöver manlig genöverlevnadsstrategi även igenom (teorier kring) den kvinnliga gen-överlevnadsstrategin. Dimond menar där att kvinnans större “biologiska investering” i barnafödandet – det vill säga nio månaders bärande på ett barn samt hennes riskfylld födsel (utifrån hur vi levde på stäppen) – gav henne en annorlunda genöverlevnadsstrategi än den av mannen.
När man dejtar råkar man ut för många män som har rätt biologistiska tankar kring det här med parbildning. Jag bestämmde mig för att fördjupa mig i ämnet och kolla på vilka teorier som verkar rådande inom evolutionsbiologin (- studiet av hur människan utvecklats utifrån naturligt urval som här ofta likställs med sexuellt selektion).