Om att definiera ingrupp genom att definiera utgrupp och hur det klickar i rasism

I det här inlägget skriver jag om hur ingrupp kan definieras genom att definiera utgrupp och om hur en känsla av exklusion kan användas av de med makt för att hetsa grupper mot andra grupper som också känner sig utanför eller förfördelade.

internet writing technology mockup

Att definiera ingrupp genom att definiera utgrupp

Jag tror att människor som känner sig helt inkluderade i ett samhälle eller en grupp inte har några behov av att exkludera och att rasisms och varför det får fäste i omgångar i den mänskliga historien är när människor i den nationella kontexten känner sig utanför ”nationen”.

Jag tror att rasismen fick fäste i natzityskland bland annat för att 1:a världskriget lämnade flera familjer fattiga och faderslösa vilket hos många barn ger en känsla av att vara halv/ trasig/ utanför (- Blanda annat har forskning konstaterat att hitlerjugend till en mycket stor del bestod av faderlösa barn).

Men också för att en inre upplevd trasighet eller känsla av att man inte riktigt är med i gruppen kan appliceras på en yttre fiende och på så sätt skapa en känsla av gemenskap med andra av samma verklighetsuppfattning – en toxisk gemenskap på bräckliga grunder – men ändock en gemenskap.

Läs ett excellent kort inlägg på vad Ingrupp och Utgrupp är här. Men i essens så är det hur man skapar grupp genom att definiera vad ni är resp. vad ni inte är.

Att sparka neråt för att få utlösning för en känsla av utanförskap

I den här välskrivna artikeln 📰 som jag tipsar om underst i inlägget👇 så redogör en afroamerikansk man om sina erfarenheter av att besöka Amerikanska landmärken från Konfederatet – det vill säga den tid i Amerikansk historia då amerikanska stater slöt sig samman för att försvara slavhållning.

På den tiden – det vill säga under det Amerikanska inbördeskriget – så slöt sig frivilliga män från landsägar-kretsar till fattiga kretsar samman och stred för att få behålla rätten att ha slavar och att hålla svarta längst ned på samhällsstegen – mot Abraham Lincolns vilja att befria dem! De högst upp på samhällsstegen sluter sig således samman med de lägst på den på samma sätt som den ”tappade vänstern” och den välbärgade högern finner hemvist i SD idag?

– Frågan är varför?

Varför slogs fattiga som inte ens hade råd med slavar för en fortsatt slavhållning?

I artikeln intervjuar artikelförfattaren personerna som idag deltar på konfederatets demonstrationer och de han intervjuar menar att deras förfäder som deltog i krigen ”på fel sida” gjorde det inte för att bevara slavhållningen utan snarare för att de krävde ”frihet” från det federala förtrycket – tänk; ”frihet från staten” typ.

I det sammanhanget citerar artikelförfattaren förtjänstfullt historikern Charles Dew som skriver:

”Du behöver inte nödvändigtvis vara aktivt involverad i systemet för att åtminstone åtnjuta de psykologiska fördelarna av systemet.”

– Och menar med det att för den fattige eller förfördelade så finns det åtminstone en psykologisk vinst av att känna att man inte stod lägst på samhällsstegen. Och att det var det som gav dem ett åtminstone psykologiskt intresse av att kvarhålla slavhållning – eller bekämpa den stat som inte håller dem själva under armarna.

woman holding a sign at a protest

Återkommande narrativ och speglade konstruktioner

Det känns som det varje gång när dessa problem uppstår – när rasismen växer eller känslan av utanförskap växer – så söker sig många till de enkla lösningarna och att blöda vidare sina sår och känsla av utanförskap på andra.

Även inom anti-rassismen finns dessa inslag. Men när folk söker att ”Trauma dumpa” sina tidigare erfarenheter av utanförskap på random ny aktör blir ju effekten snarare kontraproduktiv – eftersom du nu söker blöda dina sår på de som inte var de som orsakade såren(!)

Med ens är det snarare du som håller liv i kränkningen och får den att växa hos fler (a.k.a. Traumadumpar) 💔 – Det i sig får sedan en motsatt effekt utifrån det du är ute efter att skapa (…) i det att nu är snarare fler är nu kränkta, missförstådda och inte lyssnade på! Och fler är mer ens måna om att hitta andra som delar detta trauma och kränkning på din motsatta sida! (Läs om hur tyskarnas kränkning från ockuperande soldater från Frankrike troligtvis var det som ledde till andra världskriget här).

Men som King säger i Gifen ovan 👆 så är det kanske snarare en omkonstruktion av vad gruppen ”är” och en ny definition av vad gemenskap är som behövs – inte fler som känner sig utestängda från gemenskaper. Och i det arbete måste vi kunna släppa gamla sår och förlåta! – hur svårt det än må vara.. – för som jag sagt förut; om du inte lider själv har du inget behov av att andra lider…

road man people woman

Att bli lyssnad på…

Men jag tror också att varför dessa problem återkommer i våra samhällen är för att folk upplever att den centrala makten inte lyssnat in och tagit till sig av allas verklighetsbeskrivningar.

Ofta vill man bli lyssnad på. Känna att min ”historia” och mina ”sår” är valida. Men det får liksom inte stanna här! Att ”hela” är att äga förmåga att gå vidare sen. Känna sig sedd, bekräftad men sen kunna släppa en gammal kränkning i förmån för en ny konstruktion.

Annars kan de som har behov av att ha makt över andra använda dina känslor av kränkthet för egen vinning och samhället fortsätter med sin narcissistiska uppbyggnad av; snedfördelning, förtryck och orättvisa… 🔄

unrecognizable person with poster of protect people
Photo by Mathias P.R. Reding on Pexels.com

Läs hela artikeln som jag refererar till här👇:

https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2021/06/confederate-lost-cause-myth/618711/

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.