Ni vet obehaget när man vet att en vän är ute och cyklar.. När hen är mer fokuserad på att försvara vad som är (och vad som får hen att må dåligt) än ta de steg hen vet är nödvändiga att få förändring? Varför är vi så fästa vid vårt dåligt-mående? Varför skapar vi själva förklaringsmodeller som ska berättiga vår ”rätt att må dåligt” Och allra värst: Varför tvingar vi våra (stackars) vänner att bekräfta vår ”rätt till smärta”?
Vad är en ”Painbody”?
Men livscoachen myntar i alla fall i boken ett uttryck som jag tycker är användbart i det jag tänkte skriva om nedan: Vår ”Painbody” – alltså den del av vår personlighet/valda verklighet som ”gör ont” men som vi ändå har valt att göra till ”vem vi är”.
Jag tycker det är ett yttryck som är användbart för att skilja den delen av oss själva från resten av oss och kolla på den delen av oss själva mer kritiskt.
Varför är vi så fästa vid vår smärta?
Jag tror att det är därför det ofta ”känns rätt” att tillåta smärtan diktera oss ett trängre liv där våra reaktioner på känslor leder oss fel och ger oss en felaktig utkomst. För det ”känns rätt” att följa den känslan – och ja alla saker som ”känns rätt” och som vi inte reflekterar över – håller vi ju som ”grundläggande sanningar” även när våra reaktioner på dem faktiskt leder oss fel..
Varför vill vi då få smärtan bekräftad av gruppen?:
Hjälper det att få smärtan bekräftad?
Så hur hjälper vi vänner?
– Pain is pain is pain.
En annan strategi: Kanalisering
Vi tänkte sen dessutom ut en ”lösning på problemet”: – Skapar vi spjut, så kan vi förhindra att mammuten dödar oss och vi kan dessutom leva på deras kött!
I terapiformen KBT så tar man och kanaliserar den stressen – över en livssituation som skaver – till action. Idag har vi funnit att traditionell psykoterapi exempelvis inte fungerar lika bra som KBT när det kommer till att bryta negativa tankemönster. – Det för att Psykoterapin kanske mer går in på att bekräfta din ”Painbody” (och din rätt till den) än att ge dig verktyg till att göra något åt det som skaver..?
En annan strategi: Refraiming
Exempelvis; – Är folk verkligen medvetet onda mot MIG eller går alla runt med i sina egna små drömmar och ångest och ibland bara krockar de bara helt enkelt mot andras?
Det vill säga; – Det finns inte alltid ett ”intent” som jag behöver skydda mig mot – deras handlingar är bara en reaktion som följer på deras egna intressen/ångest i den givna situationen – folk är inte onda.
Tillåt dig själv felsteg och ”dåliga dagar”:
Det är en jäkla härva att försöka ta sig ur svarta hål – jag vet! Och ofta vet man inte hur man ska göra eller var man ska börja! Ibland känns det dessutom som hela världen jobbar emot dig när du försöker förändras och vad man får komma ihåg då är att jag inte kan förändra vad som händer i världen – men jag kan förändra min reaktion på det som händer!
Men att bygga om mina reaktioner tar kraft och energi och det kräver också ork.Dessutom kan di hjärna jobba emot dig när du försöker åstadkomma förändring – och när du har anammat en världsbild så kommer hjärnan leta efter ”sanningar” som bekräftar den (för att den vill spara energi och vill inte gräva upp nya tankebanor).
– Så tillåt dig själv att ha dåliga dagar! För det kommer att bli de dagar då ”Jag-kraften” är försvagad (som när du är trött och utarbetad) och då gör du kanske bättre i att låta dagen passera och försöka igen imorgon då du är utsövd?
Men att sätta målbild och ihärda är hur som haver det enda som hjälper!
– Inte att jämföra sig med andras ytor – inte att tycka synd om sig själv! – Och inte att ge upp och göra painbodyn till vem man är! (För då kommer din organism/din kropp till slut börja att protestera i form av ”diffus värk” här och där eller andra kroppsliga reaktioner..
Se istället ångesten och frustrationen som ett krafttillskott som din kropp ger dig för att nå målet – det enda du behöver göra är att kanalisera kraften för att påbörja resan ur din ”painbody”…
Under får du en coachingplan för att strukturera upp (eller be en vän strukturera upp) dina steg mot välmående! Tack till http://coachingcanvas.org/en/ för planen!
Upptäck mer från Josefin Deiving
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.