KÄRLEK & RELATIONER: Kvinnlig (gen)överlevnadsstrategi:

Boken ”Why is sex fun?” som jag skrev om i förra inlägget, går utöver manlig genöverlevnadsstrategi även igenom (teorier kring) den kvinnliga gen-överlevnadsstrategin. Dimond menar där att kvinnans större “biologiska investering” i barnafödandet  – det vill säga nio månaders bärande på ett barn samt hennes riskfylld födsel (utifrån hur vi levde på stäppen) – gav henne en annorlunda genöverlevnadsstrategi än den av mannen. 

Om mannen utifrån sin låga investering (-det vill säga; spermier finns i överflöd och “påfrestningen för kroppen” för honom är låg) – så har kvinnan utifrån sin höga investering – det vill säga att hon under sin livstid bara har ett fåtal ägg och kan bara vara gravid ett antal gånger i livet, ger enligt Diamond att hennes genöverlevnadsstrategi blir annorlunda. Om männen hade två strategier. Alltså att; “sprida säden” (- det vill säga ligga med så många kvinnor som möjligt) eller “daddy at home” (-stanna och ta hand om familjeenheten) – så har kvinnan två strategier som motsvarar.
Det ena vara att; “sära” för mannen som har bättre generner än henne – och som därför inte kommer att välja henne att “ta hand om” (se förra inlägget). Eller så väljer hon fadern som bedömer hennes gener vara bättre än hans och som därför ämnar att stanna, ta hand om och skyddar henne och deras investering (“daddy at home”).

Boken “Why is sex fun” är skriven av en man som dessa böcker så ofta är(?) – och när de är skrivna av en man, har jag märkt att det ofta finns en tendens att beskriva saker utifrån vad som är i efterforskarens eget sinne – en sanning eller drivkraft.  Sedan tar han denna egna sanning och motiverar sedan hans teser utifrån forskning som kan tänkas motivera den iakttagelse av livet som just han har. – Men med det i åtanke höjs i alla fall tesen i kapitlet namngivet; “What are men good for?” – att det kanske framför allt är kvinnan som rent evolutionärt “vinner” på äktenskapet. Han skriver; “A woman is best off married to a provider, but a man is not best of being a provider..” – vilket ju känns som bias utifrån att mannens gener ju faktiskt i äktenskapet, enligt hans egen teori, har större chans att överleva än de barn som lämnas åt sitt öde och att det förbättrar chanserna i genpolen även för honom.

Han skriver också att “alla av oss” (män?) är mycket mer ovilliga att släppa något vi har investerat i (-alltså uppvaktat?). Så frågan är; ligger det alltså i den kvinnliga strategin att således välja den man som mest enträget uppvaktar henne? – Är det därför tillbakahållande av sex i början blir så otroligt eggande för mannen eftersom det konnoterar för honom att hennes gener är svåråtkomliga?

Finns det även en evelutionär mognadsprocess här där både män och kvinnor “börjar” i den första strategin det vill säga; töm och glöm (för honom) och välja svinet (för henne) och att vi med den erfarenheten i bagaget sen väljer den bättre och mer mogna mannen eftersom det krävs i det mer moderna samhället där dina och din avkommas kulturella/finansiella chanser blir mycket bättre om kvinnan väljer “daddy at home” och om manen väljer kvinnan som “håller tillbaka” längre eftersom hon enligt hans logikt då kanske håller på bättre gener?

– Sådan verkar i alla fall den biologiska tolkningen se ut i majoriteten av dessa böcker kring kvinnlig och manlig sexualitet. Det vill säga i; “Why is sex fun“, “Sex time and Power“, “The selfich gene” och “The third Chimpanzee“.

– Det verkar i alla fall vara den dominerande teorin bland de män som skriver kring området 😉

 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.